Denna intarsia har jag gjort utifrån
en akvarell av Cotman, england 1700-talet.
Här har jag använt mig av 10-15 olika fanér.
Bl.a annat lönn till huset. Olika rotfanér
till träden. Valnöt i bron.
Startsidan
Intarsiakonsten. Liten historik
Intarsiatekniken fanns redan i det gamla egypten.Därifrån spreds hantverket bl.a till Italien, som på
1300-talet hade en stor produktion av intarsia i
möbelhantverk och inredningar.
I Frankrike arbetade hovsnickaren
André-Charles Boulle(1642-1732) som utvecklade
en egen stil, med intarsior innehållande
bl.a mässing tenn och sköldpadsskal!
Hans arbeten går under benämningen "Boulle-arbeten"
"Rysskranen" i Trollhättan.
Med denna kran lyfte man ombord ånglok
för export till Ryssland på 1920-talet.
Loken tillverkades på NOHAB
i Trollhättan. 500 lok lastades ombord
Platsen kallas Rysskajen.
Startsidan
med de inredningsarbeten som skedde
vid bygget av Kalmar slott, på 1560-talet.
Det var tyska hantverkare som lärde upp
svenskarna i tekniken.
På 1700-talet i Sverige blev tekniken
vanlig i möbler och hovsnickaren George Haupt får anses
som den främste i sitt slag under den gustavianska
stileopken.
En bit in på 1800-talet försvann intarsian från möbler
och det var först på 1920-30-talet som den återkom
i Sverige. Främst genom de möbler Carl Malmsten ritade.
Under 1950-talet försvann intarsiakonsten och
idag lever den kvar på några hantverksskolor i landet.
På Stenebyskolan där jag fått min utbildning
fick vi lära oss hantverket att framställa intarsia.
Det är tidskrävande och pilligt, men väldigt roligt och stimulerande
att se hur motivet växer fram.
Vitlyckeområdet i norra bohuslän.
Den s.k kallade Fossumkvinnan.
Träslagen är masurbjörk som bakgrund och
jakaranda i motivet.Startsidan
fanér med en tjocklek på ca 0.6-0.8 mm.
Det är bäst att använda fanér
med så lika tjocklek som möjligt
i en och samma intarsia bild.
På 1700-talet då man sågade ut fanéren ur stockar
för hand, blev fanértjockleken ca 3mm.
Allt fanér som användes på den tiden
sågades ut ur stocken med vanlig handsåg!!
Vid modern fanértillverkning idag
läggs stocken först i ett varmt bad
därefter fixeras stocken i en gigantisk fixtur.
Denna fixtur går liksom på två geidrar,skenor.
Stocken i denna anordning passerar en kniv, lite som
en osthyvel och fanéren skärs fram i tunna blad.
Alla blad måste noga läggas i nummerordning som de
skurits fram ur stocken, allt för att ge rätt
mönsterpassning när man sedan skall fanera
exempelvis en skiva som skall ingå
i en möbel.
Titta på era möbler hemma, så finner ni skarvarna
och även att fanéren är spegelvända mot varandra!
Vitlycke i norra bohuslän.
Även på denna bild är bakgrunden av masurbjörk
och motiven är av jakaranda och bubinga.
Slagfält kallar jag denna bild.
Startsidan
