Bord från 1940-talet. Sliten lack och lite fanérskador. Lika bra att montera isär hela bordet innan renoveringen börjar.
Bordet omlackerat och fanérskador ett minne blott.
Bordskiva med intarsia snart oskönjbar…går det att få den synlig igen?
Jag löste upp lacken och lagade i några saknade bitar i intarsian sen blev det omlackering.
Dags att utmana elefanten i rummet som man säger!
Elefantbordet har stått ca tjugo år vid ett fönster i söderläge. Solljuset har blekt både lack och träet som i detta fall är mahogny. Jag tog av den blekta lacken och lackade om bordet. Själva elefanten nöjde jag mig med att rengöra innan jag lackade med schellack. Ovanskivan och nedre skivan lackade jag med en lite tåligare lack än schellack.
Blombord! Ett sådant vill jag ha själv. Det är bara mina kunder som finner sådana på loppisar. Aldrig jag… Detta exemplar i jakaranda hade vattenskador på skivan och mässingslådan var lackad och därunder hade mässingen börjat oxidera lite.
Jag tog bort lacken utan att slipa eller skrapa! Sedan lackade jag om skivan. Mässingslådan blev en riktig rysare att få ordning på, men det gick till slut.
Efter omlackering kom jakarandans skönhet fram igen. Jakaranda är nog det vackraste träslag som finns. Åtminstone bland de vackrare. Mässinglådan polerad nu också. Vill ha!
Sybord med intarsia. En nätt liten möbel med vackra inläggningar i fanéret. Det kallas intarsia. Jag har gjort rent och polerat hela sybordet och limmat fast lite löst sittande fanér.
Nattduksbord är trevliga möbler. Detta par ville kunden få ovanskivorna marmorerade. Det är sällan jag gör sådana jobb.
Utöver marmorering av skivor tog jag isär alla delar och limmade om allting samt gav underredet en ny lack.
Efter branden såg det gamla kuvertbordet ut så här… Men det går väl inte att rädda… eller?
Klaffarna spruckna, ett kvarglömt ark lämnade en rektangel efter sig.Hur skall detta gå?
Ovanskivan var så skadad att jag bestämde mig för att fanera om den. I en vakuumpress!
När jag hade hyvlat av det gamla fanerat, passade jag på att fixa till skivan under fanéret. Borrade ur kvistar och pluggade igen dem med furupluggar istället! Blindträ, dvs skivan som man fanérar på kallas så, skall ej innehålla kvistar. De lyser så småningom igenom fanéret som upphöjda platåer. Det vill jag inte ha.
Här pågår tillskärning av ekfanéret.
Fanértejp håller bitarna på plats. Nästa steg är att limma fast fanéret på skivan(blindträet) Det gjorde jag med en rolig metod med vakuumtryck. Fungerar alldeles utmärkt på gamla lite lagom skeva skivor.
Här är skivan färdigfanérad och övriga bordet rentvättat från sot och smuts efter branden. Nu återstår infärgning av skivan och övriga delar.
Tja, inte så tokigt med tanke på hur det såg ut inledningsvis…
Ibland får jag in IKEA möbler. Det här bordet tycker jag är fint. Ännu bättre blev det när jag lackat om det. Ursprungsfärgen var mycket magert pålagd!!
Jag sprutlackade bordet i NCS kulören N-1500-N Neutralt ljusgrå.
Ibland flagnar färgen och då vill man måla om. Det kan jag förstå så som detta bord ser ut!
Jag värmde av färgen. Sedan lagade jag några träskador, spacklade och målade om. Puh! Det tog tid att få bort all färg ur utskärningarna. Vilken himla tur då att jag har ett sådant formidabelt tålamod.Min viktigaste egenskap skulle jag tro. Prova själva får ni se hur det är.
Soffbord i teak är vanligt att jag får in till min verkstad. Hörnsoffbord däremot vet jag aldrig att jag stött på tidigare. Så synd då att kunden själv gav sig på bordet med sin slipmaskin och förstörde detta originella soffbord.
Efter den olyckliga genomslipningen av fanéret på två ställen betsades bordet i ett försök att rädda situationen. Inte hjälpte det! Jag trodde inte att jag skulle kunna rädda bordet.. Jag slipar aldrig av lack eftersom det går som på bilderna. Ett fanér är ca 0,5-0,7 mm tjockt…eller tunt. Jag löste upp rester av lackskiktet som var kvar på bordet. Hur det skulle gå med betsen var jag däremot osäker på. Skulle den gå att få bort?
Ja, vad skall jag tycka om resultatet? Utgångsläget var minst sagt bekymmersamt. När all lack var borta så var det mesta av betsen kvar. Jag fick helt enkelt bestämma mig för att betsa hela bordet inklusive benställningen med en Zar bets, Teak Naturell. Visst går det att se en viss flammighet i ytan och genomslipningarna är så kamouflerade som jag förmådde göra. Hade jag fått in bordet innan gör-det-själv försöket hade jag återställt bordet till originalskick utan vare sig slipning eller betsning. Många tror att bord är av massivträ bara för att de är tunga. Eftersom de flesta bord från 1960-talet och framåt är fanérade på spånplattor så blir de tunga. Jag förstår om man som lekman har svårt att avgöra om en möbel är fanérad eller av gediget trä. Ring någon som kan detta innan du ger dig på din möbel själv! Nå, jag är rätt nöjd med vad jag lyckades åstadkomma med detta till synes hopplösa läge… Kunden var extremt nöjd i alla fall. Slutet gott , allting gott.
Serveringsvagnar är på modet igen. Inte så konstigt när de är så här fina!
Jag råkade tyvärr glömma bort att ta en bild före jag satte igång med renoveringen. Det var en färgmässigt ojämn yta med diverse ringar på. Av dessa syntes inga till efter min renovering.
Om jag hörde rätt så hade ägaren till detta vackra soffbord i teak smörjt in det med djungelolja! Eller var det beckolja? hursomhelst, så vidare bra blev det inte. Det är då jag kommer in i bilden. Kan jag återställa bordet till ett mera normalt utseende.?
Ja, vad svarar jag på det? Detta går inte att rätta till genom att slipa. Fanéret är ca 0,5 mm tunt. Det blir till att lösa upp all återstående gammal ytbehandling innan det går att applicera en ny. Nu visade det sig bli mer komplicerat än så… Jag fick dessutom bleka hela ovanskivan för att få ett enhetligt utseende på skivan. Om det hjälper däremot kan man inte veta förrän skivan ytbehandlas på nytt, i detta fall med en hårdvaxolja. Hur gick det då?
Ja, bättre kan jag inte. Soffbordet är formgivet av Johannes Andersén. Visst är det ett läckert bord. Alla fläckar försvann till min stora förvåning kan jag tillägga! Ibland blir jag själv förvånad över vad som går att åstadkomma med möbler som kan verka bortom all räddning.
Kan du måla mitt bord vitt…eller grått eller göra nåt ? Visst kan jag väl det!
Ja, det blev ju ett annat bord efter grålaseringen. Skall man verkligen göra så här kanske du undrar. Ja, fundera lite. Jag tycker det blev ett vackert bord. Om ägaren inte vill ha det krackelerade utseendet på bordet som var anledningen till att de kom till mig och inte heller vill ha den där mörkbetsade ytan vad gör man då? Ja, vi bestämde att göra så här. Jag är nöjd med resultatet. Jag försöker få mina kunder att acceptera den ursprungliga idén med möblerna, dvs att behålla originalutseendet, men alla vill inte ha det så. Det kan ibland bli svåra överväganden. Nå, hade det rört sig om ett unikt bord från 1700-talet hade jag inte gjort det…inte utan stora protester från min sida i alla fall.
Lite i grönaste laget tyckte kunden…
Efter besöket i min verkstad var det trevliga bordet från sent 1800-tal lite mindre grönt!
En del kunder vill testa att renovera själva. En grundregel är att undvika avslipning av lack. I synnerhet om det är en fanérad möbel. Fanér är väldigt tunt , ca 0,5-0,7 mm. Inte mycket att slipa på alltså. Jag visar här hur jag gör istället.
Så här såg bordet ut när det kom till mig. Lacken delvis avslipad och betsen under lacken bortslipad. Jag tar av lacken på annat sätt.
Med ett lackborttagningsmedel löser jag upp lacken istället. Söligt värre, men effektivt!
Efter att lacken avlägsnats betsade jag om bordsskivan. Sen sprutlackade jag bordet. Bordet blev nästintill i nyskick. Jag var ett tag osäker på hur denna operation skulle lyckas men det gick ju vägen till slut. Kunden nöjd och även jag.
Den mörkare ytan på detta mahognybord visar hur hela bordet en gång sett ut. En duk har legat på i många år. Träet runtomkring har blekts. Skivan dessutom sprucken.
Den mörka markeringen ville inte helt ge med sig, men jag tycker ändå att det blev en märkbar förbättring.
Teakmöbler från 1950-60-talet är och har varit på modet rätt länge nu. Här är ett klassiskt telefonbord i teak. Skivan upptill hade blivit mörk efter någon form av polish. Jag tvättade ur så gott det gick och oljade in den med Osmo hårdvaxolja istället. Skivan blev inte lika mörk i färgen. Det plastade järntrådsunderredet gjordes rent med fulgentin.
Sybord i mahogny. Pärlstaven som löper runt nederkanten var borta på flera ställen. Lacken skadad mm.
Det blev till att komplettera med nytillverkad pärlstav. Lacken på skivan tog jag bort och polerade upp ytan på nytt med schellack. Så kallad franskpolering. Inte så ofta jag får in sådana möbler längre…
Ibland kommer kunderna med egna förslag på omändringar av sina möbler, som i det här fallet.
-Jag vill att du gör om detta till ett halvmånebord istället! Okay!- Men jag vill ha alla fyra benen under för stabilitetens skull. Kan du det? Klart jag kan…
Här är bordet nere för räkning… Hur skall det gå?
Visst gick det att gå kundens önskemål tillmötes. Kanske du också vill vara din egen formgivare. Kontakta mig så löser vi tillsammans dina drömmar och idéer!
Ett brickbord utan bricka gör väl ingen människa glad… Alltså blev jag ombedd att tillverka en serveringsbricka till underredet.
Ja, detta är ett exempel på uppdrag jag får in till min verkstad. Inte en dag är den andra lik. Är inte det fantastiskt att få ha ett sådant här underbart arbete!
Ett nyare björkbord som kunden ville få ombetsat till en färg som påminner om teak.
Ja, det var ju bara att göra det då!