Skrivbord i alm som hade gulnat i lacken. Oftast är det själva lacken som gulnar. Under ytan döljer det sig oftast en vackert stycke trä!
Men inte kan väl det där vara originalknoppar på lådorna?!
Sådär ja. Lite måttligare knoppar.. Bakom den stora knoppen på mittlådan dolde det sig ett nyckelhål föga förvånande. Visst blev det snyggt.
Teaksekretär med dold spegel! Vanlig men ändå lite ovanlig. Det mesta av skadorna var innanför klaffen.
Jag löste upp lacken på hela insidan och lagade fanérskadan och lackade om hela möbeln.
Så vacker sekretär i pyramidmahogny!
Lacken fick tas av på hela möbeln. Sen blev det till att betsa och slutligen lacka om sekretären.
Hela sekretären fick ett nytt lackskikt efter att den gamla lacken lösts upp istället för att slipas bort. Slipa aldrig bort lack!!!
Skrivbord i björk som blivit rejält fuktskadat på skivan.
Jag sprutade in lim under det uppresta fanéret och pressade ner fanerblåsan.
Hela skrivbordet är omlackerat. Fanerskadan så gott som borta…
Teakskrivbord som flitigt använts får man tro av skivan att döma.
Jag fick montera isär hela skrivbordet. Laga fanérskador på lådor och framför allt göra rent skivan och bleka bort svarta prickar stora som riskorn! Hur uppstod de undrade jag.
Finns det något vackrare träslag än jakaranda? Här ett skrivbord och ett sidebord/skänk i jakaranda. Vilket mönster…
Möblerna var i ganska bra skick när jag fick in dem till min verkstad sånär som på lite vaga fläckar i ytan. Rengöring och lite hårdvaxolja för exotiska träslag gjorde susen.
Vilket underbart skrivbord! Danskt såklart. Hans Wegner. Skrivbord med klaffar inte så ofta jag får in sådana. Varför har inte jag ett sådant…
Skivorna var rätt repiga och hade lite ringar och fläckar efter vatten. Fläckar på teak kan vara svåra att få bort men det gick bra denna gång. Jag blekte alla tre skivor för att få en så jämn färg som möjligt vid den efterkommande ytbehandlingen som i detta fall blev en hårdvaxolja.
Slutresultatet blev det förväntade. Benställning och lådor är i ek. Kombinationen ek och teak är vanligt även på svensktillverkade möbler från 1950-60-talet. Visst är det snyggt!
Skrivbord är aldrig ur tiden i synnerhet inte när det är så här vackert och lättplacerat. Skivan har blivit rejält vattenskadad och en hel del repor måste också åtgärdas. Bara att sätta igång alltså…
Den smala mörka linjen på skivan kallas för åder. Åderläggning. Nu vet du det!
Ornamentet på dörrarna kallas intrasia så nu vet du det också.
På skivan fanns det två mörkare ringar som jag försökte bleka bort. Det gick inte…trodde jag, ända tills jag rullade på lacken då var de som bortblåsta. Jag blev faktiskt ganska paff över det…Lustiga saker händer ibland när jag renoverar möbler.
En sällan skådat vacker och välbyggd möbel landade hos mig. Orsaken var att kundens katt hade vid ett flertal tillfällen hoppat upp och satt sig på sekretärens marmorskiva höst upp på toppen. På väg upp klöste kattens klor fula repor i lacken…
Jag trodde sekretären var en sk stilkopia från 1950-talet, men en signering gömd under en fackram inne i skåpet berättade” Carl Svensson 22/12-1906″ ! Hela möbeln var med undantag för kattens påverkan , i ett underbart skick i en kvalité som är otrolig. Rena mästartakter här. Baktill en etikett Myrstedt&Stern. Kända för sina kvalitétsmöbler.
Reporna lite mindre synliga och möbeln rengjord och polerad. Även mässingsbeslagen fick sig en genomgång. Det råder olika uppfattning om huruvida man skall polera upp beslag eller inte. Kunden ville det och jag kan tycka att det kändes rätt med tanke på hur bra möbeln blev till slut. Undra vad katten tycker om det hela.
Sekretär i ek med diverse småskador. Det såg rätt enkelt ut på bilderna jag fick, men verklighetens sekretär dolde bekymmer när den väl anlände till min verkstad…
Sprickor i faneret på klaffens framsida och rejält med fanérsläpp. Sånt syns inte alltid på bilder! Lösa lister som dessutom var av på mitten och urgröpt då den troligtvis stått nära ett element som förklarar varför listen var urgröpt! Ringen till ena beslaget fattades. Kunden lyckades via tyska kontakter få fram ett snarlikt beslag! Otroligt egentligen.
En av knopparna till utdragsreglarna som klaffen skall vila på i nedfällt läge var borta. Jag hade själv en liknande i mitt lager av gamla beslag.
Ja, jag fick ordning på möbeln till slut men det tog tre gånger så lång tid som jag beräknat…Bara att tugga i sig som man säger numer.
En sekretär från 1940-talet, som blivit frodigt ommålad vid några tillfällen. Insidan i björkfanér hade en del lite svårbemästrade fläckar. Jag tycker nästan alltid att det är svårt att ta bort mörka ringar på björk. Ek, alm och teak går lättare att få bort. Hur kommer det sig? Ja, det undrar jag också…Man får inte alltid svar på allt man vill veta…
En till synes enkel möbel, men bra mycket mera avancerade än det som går att köpa idag om man är på jakt efter en liknande möbel i nyproduktion. Efter lite rengöring spackling och målning med kulör 1000-N blev det en riktigt fin skrivbyrå.
Det mesta av den ilskna mörka ringen på klaffens insida försvann trots allt. Lackade om hela inredet. Polerade alla beslag och bytte ut ett av beslagen på de stora lådorna för att få samma storlek på beslagen. Dags för kunden att komma och hämta hem möbeln igen.
En liten nätt sekretär med massa lönnlådor i! Från vitt till engelskt rött blev det denna gång. Det vanliga är annars tvärtom! De flesta vill ha vitmålade möbler. Kan man månne skönja ett trendbrott?
Ja, denna möbel var rätt ankommen. Sprickor, knoppar på vift, inga nycklar. Flagnad färg mm. På med hårdhandskarna. Tur att de fortfarande säljer sådana…hårdhandskar alltså! Tvätta, slipa, spackla, slipa igen. Grundmåla, färdigstryka tre gånger blev det, (minst) tror jag tappade räkningen till slut.
Det blev en helt annan möbel tycker jag. Den passade bra i den röda kulören 4050-Y90R
En variant på sekretär tillverkad i teak. Troligtvis 1960-tal. Lite fläckar på skrivskivan men framför allt en märklig fanérskada på lådfronterna. Teakfanéret hade spruckit isär i ett zig-zag mönster i alla tre lådafronternas längdriktning!!
När jag ändå höll på med färgglada möbler så fick jag in denna sekretär som också fick sig en rejäl omgång. Jag fick lite känsla av 1970-tal över färgsättningen!
Se ett sådant vackert skrivbord i teak. Tillverkat på Säffle möbelfabrik.
När skrivbordet kom till mig hade någon, inte kunden, smort in ytan med en fet olja som inte torkat. Tur var väl det kanske. Jag tvättade av all tidigare ytbehandling och oljade in bordet med en olja som torkar. Samtidigt trollade jag bort två fula brännmärken efter en cigarett! Ett barskåp pryder framsidan eller om det är baksidan…hm. Vad är bak och fram på en möbel komponerad på detta sätt? Hade skrivbordet inte haft en hylla och ett barskåp så hade den sidan troligtvis stått mot en vägg. I och för sig inte nödvändigtvis, men om, så hade den sidan väl varit baksidan…eller? Nu säger man ju att man sätter sig bakom skrivbordet och inte framför. Jag tror minsann att hela resonemanget blir lite bak och fram. Det är bäst jag slutar innan jag fullständigt rör till det. Hursomhelst så blev skrivbordet väldigt vackert oavsett om man står bakom eller framför skrivbordet. Puh!
Men oj! Vilket läckert skrivbord! Formgivet av Olavi Hänninen.
Några fanérbitar satt löst. Skonsam rengöring samt vaxning så blev det funktionsdugligt igen.
Ett gediget skrivbord mellanlandade hos mig på sin väg mot Barcelona! Tämligen blekt efter åratal i starkt solljus. Det blev svårare än jag tänkt mig att få en vettig enhetlig nyans. Fick betsa ett antal gånger innan jag slutligen lackade om skrivbordet. Att det därtill skulle behövas tre olika nycklar till dörrar och låda blev en överraskning till och med för mig.
Ja, så här blev det till slut.
Den här sekretären i furu ville kunden få ommålad innan den kom till dotterns hem.
Klaffens insida var ganska nedsliten. I övrigt var den i bra skick. Rengöring och spackling sen målade jag för hand med en alkydoljefärg i nyansen 0502-Y.
Det går inte att säga annat än att det blev lite skillnad…
Det är sällan jag får in möbler i träslaget Wenge! Men ibland händer det. Ett jättefint klaffbord med silveråder inlagt runt kanterna!
En hel del skrapmärken och lackbortfall. Lacken måste tas bort och ersättas med ny.
Bilden visar hur jag tar bort lacken. Originell lösning för att hålla upp klaffen med en roterande skiva.
Så blev det efter några dagar i min verkstad. Första gången jag sett ett sådant bord!
Ett underbart gammalt rejält kontorsskrivbord i ek!
Efter åratal av användning såg det inte längre så kul ut. Lådorna i hurtsarna var gravt nedslitna och hela ytan var antingen avskavd eller illa åtgången av vattenskador. Titta på socklarna till hurtsarna. Jalusiet gick trögt dessutom… Så jag började med att göra rent möbeln och efter betsning ytbehandlade jag om hela möbeln. Jag fick bygga upp lådsidorna för att de överhuvudtaget skulle gå att använda. Baktill mellan hurtsarna saknades även ryggen, så det blev till att tillverka en ny rygg också!
Sådär, då var skrivbordet färdigt! Tänk att ha ett sådant hemma, det vore nåt det…
Prata om gediget skrivbord! Inte var dag jag får in något liknande. Valnötsrot i skivan! Fint minsann!
Efter att jag åtgärdat ett antal fanérsläpp(fanér som släppt från underlaget alltså) så kunde jag börja polera ytan med schellack på gammalt vis. Det blir ju väldigt blankt och vackert men ack så känsligt…
En mycket udda möbel! Jag kan garantera att denna möbel endast finns i ett enda exemplar!
När jag utbildade mig till möbelsnickare på Stenebyskolan i Dals-Långed mellan åren 1984-88 gjorde jag denna sekretär. Den är formgiven och tillverkad av mig 1986. Vad gör den på min verkstad undrar du! Jo, den har blivit lite torr i ytan och det ville jag åtgärda…
Alla lådor är handsinkade, dvs sammanfogade enligt gammal tradition. Håll med om att det är en vacker sammansättning.
En skrivbyrå med utdragbar överdel. Klaffen hängde lös. Fanérskador och allmänt risigt skick på denna möbel, men det skall väl gå att fixa till så den ser lite bättre ut igen…
Jag gjorde rent byrån, lagade i lite faner där det fattades och gav den en omgång med schellacken. Stagade upp lådorna lite och fick tillbaka klaffen med nya gångjärn också.
Ibland undrar kunder om det går att ljusa upp en mörkbetsad möbel! Som i detta fall.
Klaffens insida hade dessutom lite repor och skavmärken. Som tur var gick det att skruva isär hela sekretären. Det ger det absolut bästa resultatet om man skall lacka om möbeln. Inredet behövde jag inte ta av lacken på, däremot på klaffens båda sidor samt sidostycken,lådor och toppskivan. Sen tvättade jag ur betsen så gott det gick. Detta är ett arbete som är svårt att förutse resultatet av. Denna gången gick det bra.
Efter omlackeringen var det så dags att montera ihop sekretären.
Lite ljusare blev den allt. Passade på att polera upp beslagen också.
En riktigt bastant chiffonjé landade i min verkstad. Klaffen var av på mitten och hela chiffonjén var i stort behov av omvårdnad. Lådorna gick trögt ett beslag var borta. Klaffen hängde ner…Det är alltid mycket jobb med denna möbeltyp.
Efter många timmar kunde kunden hämta hem sin möbel igen.
Den har kanske inte stått direkt ute i ladugården, men väl ute i garaget. Hur kommer det sig att vackra välbyggda möbler hamnar ute i periferin?
Så blev då även denna möbel räddad till eftervärlden. Ett skrivbord från ca 1925! Det är väl dumt att kasta det på soptippen när det går att få det så här vackert!
Ute på logen stod denna ådringsmålade skrivpulpet. Färgskiktet gravt krackelerat. Klaffen sprucken och märklig knopp på lådan. Inte kan väl den vara original!
Först var jag inne på idén att försöka bevara och retuschera upp den skadade ådringsmålningen. Kunden var lite tveksam och jag också om jag skall vara helt ärlig… Vi bestämde gemensamt och i samförstånd att ta av målningen och betsa den istället i en ton som gjorde att den såg lite ålderdomlig ut ändå.
Jag måste medge att detta blev en vacker möbel till slut. En varm härlig ton fick jag till här. Jag bytte ut den vita plastknoppen mot ett annat runt beslag med dragring.
Ett underbart skrivbord i alm kom in till verkstaden. Sliten i lacken och ringar som visade sig svåra att få bort…
Förutom alla repor, ringar och ljusa fläckar var skrivbordet i bra skick. Värt att kosta på en restaurering!
Dags att bära in det i finrummet igen! Ett roligt jobb blev det att återställa skrivbordet i bruksskick igen. Ålder? Ca 1940.
Ett litet skamfilat skrivbord i ek som blivit ovarsamt renoverat. Ena gaveln hade fått faneret genomslipat. Fanerade möbler skall inte slipas av! Ett faner på ett sådant här skrivbord är ca 0,7 mm Inte mycket att slipa på med andra ord…
Skivan skev dessutom och full med fläckar och ringar. Går det att få bort?
Ja, så här blev det! Beslagen rengjorda och polerade. Ett beslag var trasigt med det lagade jag hellre än att byta ut. Original är ändå original…
Ordningen återställd!