Pinnstol i teak med lämpligt namn. Pinocchio! Formgivaren heter Yngve Ekström, kanske mest känd för sin Laminofåtölj med fårskinn. Så underbar att sitta i vilket även denna till synes enkla stol är. Stolar slutar aldrig att fascinera. Oändliga möjligheter till formgivning bjuder denna möbeltyp.
Några av ryggpinnarna hade brutits av jäms med sitsen. Svårt läge. Jag lagade pinnarna hellre än att byta ut dem enligt devisen …”minsta möjliga åtgärd…” Tvättade rent stolarna samt oljade med två lager Osmo hårdvaxolja. Det blev änna görbra tycker jag som vi säger i Trollhättan!
Lagningarna knappt synbara för ögat!
Karmpinnstol från Nesto i Småland. Formgiven av Lena Larsson. Det finns även en ryggdyna till denna stol. Ommålad enligt kundens önskemål.
Kunden kom med en liten barnstol i björk tillverkad av David Spilg i Vargön. Kunden ville ha en kopia av den och så fick det bli. Men jag ville sätta min egen prägel på den. Detta blev min version av Davids barnstol som jag egentligen tror är en sk dalslandsstol från början.
Så blev min variant av stolen. Jag tror att Stolen till vänster är oljad med linolja. Min är oljad med Osmo hårdvaxolja.
Stol ”Herrgården” av Carl Malmsten är en mycket vacker och sittvänlig stol som jag ofta får in till mig för renovering.
Jennys Tapetserarverkstad har klätt om sitsarna i skinn. Jag limmade om stolarna.
Stolar som behövde limmas om och även få ett nytt lackskikt. Till stolarna hör även ett bord i samma stil.
Tidig IKEA karmstol om jag får tro kunden.. Pinnar av, instabil och torr i ytan. Det blev en rejäl översyn till slut.
Dansk design Mycket trevlig karmstol där själva karmen fått en skada som jag åtgärdat.
Jag har efter rengöring oljat stolen och lagat i en skada på ena karmstödet. Smäcker stol i ek.
Trevlig stol formgiven av Hans Wegner!
Rengöring samt lite ny olja innan den hamnade hos kollegan Jenny, som satte nytt tyg på dem.
Som nya efter omklädseln.
Kära Lilla Åland denna pinnstolsklassiker. Önskar jag hade sådana själv. Bättre sittkomfort får man leta efter!
Jag har sprutlackat stolarna den ljusare i kulören 3000-N De andra är helsvarta. Läckert!
Jag har ett gott samarbete med STOLAB som tillverkar Lilla Ålandstolen. Vid behov kan jag få fram reservdelar om stolens delar inte går att laga.
Denna stol hade fått det mesta av färgen avtagen och nu ville kunden ha den målad så tunt laserad som möjligt.
Jag målade med en linoljefärg i nyansen S 1000-N
Stolen saknade vissa väsentliga delar. Nedre högra sidostag samt tvärslån mellan de nedre sidostagen. Jag kan mycket men svarvning är inte min starkaste sida så här fick jag ta extern hjälp!
När delarna var på plats fick jag färga in dem för att matcha stolen i övrigt.
Fräck liten karmstol men den haltade när den kom till mig. Ena benet hade förlorat sin mässingsfot! Oj, så dumt…
Det blev till att börja leta på nätet och förfrågningar bland kollegor. Inga napp alls… då finns det en duktig metallarbetare som kan rycka in och göra på beställning. Tur va!
Makalöst skicklig hantverkare som hjälper mig. Nu haltar inte stolen längre. Lite omlackering av träet fick det bli samtidigt.
Denna trädgårdssoffa kom till mig med originalbrädor i mycket dåligt skick. Jag föreslog ett byte till teak. Hållbart och vackert!
Jag rostskyddsmålade och sedan blev det en mörkgrön linoljefärg som slutmålning. Teakbrädorna lämnades obehandlade.
Älskad stol! Lilla Åland. Carl Malmstens klassiska pinnstol. Visst är den vacker och även så skön att sitta på.
Jag fick limma om stolarna samt göra rent dem för att slutligen olja in dem på nytt.
Fina igen. Materialet är björk i dessa pinnstolar.
En barnmöbelgrupp i klara färger ville kunden ha. Bara att sätta igång.
Det blev ju en trevlig barnmöbelgrupp till slut.
Så vackra stolar! Men så är det ju Hans Wegner som står för formen också. Teak som sig bör. Rengjorda och oljade med hårdvaxolja. Jennys Tapetserarverkstad har klätt stolarna med svart skinn. Snyggt!
Det händer att det kommer in lite udda stolar ibland som denna karmstol i formpressad plywood! Men ser den inte lite skev ut?
Jag tog isär stolen och limmade om det som satt löst…det mesta alltså. Sedan behövdes ytan få en omgång. Jag löste upp lacken och efter betsning så lackade jag om hela stolen.
Då var det dags för kunden att hämta stolen. Han blev jättenöjd och tyckte den blev som ny. Stolen är från slutet av 1940-talet. En riktig dyrgrip är detta!
Carl Malmstens möbelserie ”Herrgården” återkommer ofta. Här är det stolar som fått ett rejält ansiktslyft genom ommålning samt ny klädsel. Kulör S 1000-N (Neutralt grå)
Älskad stol i renoverat skick. Undra hur många ”Äpplestolar” jag renoverat…säkert ett antal hundra stycken. Jag limmade om och lackade med schellack. På tidstypiskt vis.
Jennys Tapetserarverkstad har klätt om dem i svart skinn. Snyggt tycker jag.
Skall man unna sig en schäslong så varför inte en sådan här praktpjäs!
I samarbete med Jennys Tapetserarverkstad har vi renoverat denna slitna möbel. Nu i färdigt skick är den jättevacker.
Blå skall bli grå!
Myranstolarna blev snygga i denna ljusgråa nyans.
Framåt vårkanten brukar trädgårdssoffor komma in till verkstaden för översyn. I just detta fall en rejäl översyn eftersom jag bara fick in två gjutjärnsgavlar. Alla sittbrädor saknades.
Det blev till att beställa nya sittbrädor, fräsa liten radie på brädorna och sedan måla dem och montera ihop soffan. Det blev ju jättesnyggt tycker jag.
Baljfåtölj kallas denna typ av sittmöbel.
Stolen har genom åren blivit ommålad ett antal gånger och för var gång blir ornamenten eller utskärningarna alltmer igenfyllda med färg vilket leder till att stolens ursprungliga utseende går om intet. Enligt mig i alla fall.
Jag målade om stolarna med en klassiskt pärlgrå linoljefärg. Min kollega Jenny Svensson har gett stolen ny stoppning samt nytt tyg. Vackra tycker jag.
Rätt vanlig stol i stort behov av renovering. Väldigt ranglig och tidigare renoverad på ett okänsligt sätt vågar jag påstå.
Sådär skall man inte limma. Limmet skall vara i tapphål och på tappen. Inte utanpå sargen… Sen skall det inte vara vitlim heller. Bara fel. Nu gör vi om och gör rätt.
Omlimmade med fisklim samt målade för hand. Det tog tid, men det blev bra i slutändan.
En gammal hederlig kökssoffa..Men ser den inte lite sliten ut? Ådringsmålningen har nötts bort på väldigt många ställen..
Jag tvättade rent först sen spacklade jag där färgen fallit bort. Sen blev det till att retuschera för att efterlikna ådringen så gott jag förmådde.
Att snöra om en Börge Mogensen karmstol tillhör inte det vanligaste jobbet för mig. Jag började med att ta av allt gammalt sjögräs, limmade om stolen samt rengjorde på djupet och lackade om innan det bar iväg till Maria i Tibro.
Vilken tur då att jag har kollegor som kan bistå med hjälp. Jag tog helt enkelt stolen och besökte Maria Zachs i Tibro som visade hur det går till.
Efter en hel arbetsdag blev stolen så här fin. Tack Maria för din insats!
Robusta ekstolar. Tunga var de dessutom. Stolarna var lömskt ihopspikade av någon som trodde att det var så man gjorde en ranglig stol stabil, men ack så fel det är. Det hjälper inte snarare stjälper den som vet hur man skall gå tillväga. Stolen skall tas isär i sina beståndsdelar för att sedan limmas om med ett gammaldags lim. Glöm allt vad spik heter.
Efter omlimningen betsade jag den ena som var betydligt ljusare i träet och sedan lackade jag dem med schellack på gammaldags vis. Jennys Tapetserarverkstad har klätt dem med svart skinn. Läckert!
Nätt liten soffa från tidigt 1900-tal. I samarbete med Jennys Tapetserarverkstad i Vänersborg har jag renoverat denna soffa som var väldigt ranglig och sliten i lack och ryggparti. Med gemensamma krafter skakade vi liv i denna vackra soffa.
Vilka charmiga trädgårdsmöbler! Underredena är lite rostangripna och visst borde det väl gå att få till sittbrädorna… Visst går det.
Teakbrädorna var lackade och hade börjat flagna. Ser inte så trevligt ut längre.
Jag skruvade loss alla sitt och ryggbrädor. Kunden körde stålunderredena till Fyra Ess i Trollhättan som blästrade och lackade om.
Skall teaken lackas igen? Eller oljas? Eller inte göra någonting alls kanske… En variant är att låta teaken förbli obehandlad. Detta kommer att medföra att träer grånar men i övrigt tar inte träet nämnvärt skada av att inte ytbehandlas.
Jag skrapade av all gammal lack och putsade upp brädorna. En del var lite spruckna och limmade jag ihop. Jag tycker att det blev vackert till slut. Både stålunderrede som brädor var så nätta i dimensionerna så det var även en lättflyttade möbelgrupp om man så vill.
En man steg in i verkstaden med sju ekstolar i nyrenässansstil. -Kan du pussla ihop de här till åtminstone 4-5 stolar så blir jag jättenöjd! Stolarna var i olika grader av förfall och inledningsvis såg det rätt kört ut. Stolarna stod i min verkstad och fick ”mogna” över sommaren innan jag tog tag i dem.
Men som det brukar vara så är det vägen till startlinjen som är den längsta sträckan. När jag väl började gick det bra även om det tog rätt lång tid att få rätsida på dem.
Pernilla 3 heter denna vilstol av Bruno Mathsson. I samarbete med Jennys Tapetserarverkstad i Vänersborg har denna härliga vilfåtölj fått ny sadelgjord och lite ny lack och samtidigt har underredet blivit omlimmat.
”Herrgården” av Carl Malmsten är en klassisk möbelgrupp. Här fyra stolar som blivit ommålade. Stolarna var delvis rangliga och färgen avskavd på många ställen.
Bordet tillhör stolarna och har en iläggsskiva. Bordet var repigt och färgen hade flagnat av på flera ställen. Efter spackling och sprutmålning blev det sånär som i nytt skick.
Ett par fräcka fåtöljer med rätt sliten yta.
Det andas femtiotal över detta par. Men vad var det egentligen för träslag? Jag blev osäker på om det var alm eller kan det rent av ha varit körsbär? Borde inte jag se skillnad på det? Så lång erfarenhet som jag har vid det här laget… Det är inte alltid självklart. Vissa partier i virket såg absolut ut som alm, vilket mycket väl stämmer med tiden de är tillverkade. Men andra delar var väldigt lik körsbär i färg och ådring…men körsbär på femtiotalet? Jag skall låta det vara osagt, men det lutar mot alm i alla fall.
Färgprakt i kubik kan väl detta kallas. En inte allt för gammal fåtölj med avbrutet framben fick jag in till mig. Stilen kan väl sägas vara i någon sorts blandning av rokoko och gustaviansk stil. Tillverkad 2013. Ganska fräck/vågad klädsel i alla fall tycker jag.
Från blått till blått! Fast lite mer än så blev det ju till slut. Stolen var ranglig vilket skulle visa sig bli besvärligt att limma om. Lite tjuvknep, sen löste det sig. Och kunden ville få stolen omklädd. -Du får fria händer, sa kunden! -Välj ett tyg du själv tycker om. Min spontana tanke var Gripsholmsruta. Så fick det bli och det föll väl ut tycker jag.
Efter lasyren strök jag stolarna med en vattenburen klarlack som inte gulnar…inte så lätt i alla fall.
Vacker fåtölj från 1950-60-talet i ek. Lacken borttagen och omlackad med ny tålig lack. Jennys Tapetserarverkstad har fixat omklädseln.
Baljfåtöljer verkar vara på modet nu. Inte så konstigt. Vackra att se på och sköna att sitta i. Den var målad med flera lager tjock färg och dessutom ifylld med guldfärg i alla utskärningar så till den milda grad att det bara delvis gick att skönja stolens vackra ornamentering. Jag tog bort all färg ända ner till trärent och limmade om hela stolen för att sedan måla den med en pärlgrå linoljefärg.
Ja, ett antal limknektar behövs när man limmar om stolar…
Efter ommålningen tog Tapetsören Jenny Svensson över och klädde den i detta blåa tyg.
Bang! A boomer boomerang! Läcker fåtölj. Fast visst har den fått lite slagsida…
Gängan i mässingbenets avslut hade gått av och satt kvar i trästommen. Mindre bra. Men en händig mekaniker lyckades återskapa gängan och så blev fåtöljen åter brukbar!
Gustaviansk baljfåtölj från 1700-talet. Den var som man säger rikligt ommålad ett antal gånger. All ornamentik var mer eller mindre igenmurad med färg. Kunden ville få tillbaka stolen ursprungliga skönhet och dessutom få den omklädd. Är det verkligen rätt att göra så mot en så gammal stol?
Den frågeställningen dyker upp såklart emellanåt. Jag kan resonera så här att om stolen inte hade varit ommålad i så stor utsträckning som i detta fall så hade eventuellt ett slitet original varit att föredra. Men som bilden visar så ser man inte riktigt hur vackert skuren stolen varit från början. Är det då fel att försöka återskapa det utseende den en gång hade? En del tycker det. Jag tycker inte det. Vissa tycker att man skall ”arkivera” stolen åt framtida betraktare. Men vi som lever nu då, skall inte vi få ta del av stolen potential? Kunden ville själv få den renoverad på det sätt som överensstämmer med mitt synsätt.
Jag tog helt enkelt bort all gammal färg. Av originalfärg syntes dessutom inte mycket till. En del nyare lagningar kom i dagen och där fanns såklart inget originalutförande att ta hänsyn till. Efter ett mödosamt borttagande av färg lagade jag skadad ornamentik och målade sedan om stolen med en linoljefärg i kulören S-1000-N .
Du som läser detta, tycker du att det är ett övergrepp på stolen? Jenny Svensson på Jennys Tapetserarverkstad har klätt om stolen.
Stolarna på bilden har jag sprutmålat i kulören S 1500-N Ljusgrå. Jag vill kalla detta en stol i sengustaviansk stil. Stolen är från 1990-talet, men som med så många andra stolar har den lånat sin form från långt tidigare stilepoker. Med sengustaviansk menar jag här tidigt 1800-tal fram till 1810. Ibland benämns denna form på stol för Bellmansstol.
Min kollega Jenny Svensson på Jennys Tapetserarverkstad har klätt om stolsitsarna.
Ur formgivaren Yngve Ekströms möbelkollektion kom dessa två stolar in till mig för översyn. Ena armstödet hade knäckt av yttre pinnen som löper genom armstödet.
Det blev en rätt knepig uppgift att få till det på ett bra sätt, men det gick till slut.
Stolar i gustaviansk stil verkar aldrig gå ur modet! Kunden kom med dessa stolar och ville ha dem ommålade i samma kulör som innan. De är från1950-60-talet och var sprutmålade så jag sprutmålade nu också.
När jag sprutmålade så målades gulddekoren över, så det blev ett litet pillarbete att återställa det.
Oj! Vilken goding i vitt fårskinn! Om man skall klä om en möbel som den här och själva träarbetet behöver åtgärdas, så skall detta ske INNAN man klär om möbeln!
När jag fick in denna charmiga fåtölj så var den omklädd men armstöd och ben/medar var EJ renoverade. Så dumt. Det borde naturligtvis gjorts innan omklädseln. Jag fick nu maskera av fårskinnet så gott jag kunde eftersom det inte längre gick att komma åt skruvarna som håller fast träramen! De fanérade armstöden och benställningen hade mycket fanérskador. När de var åtgärdade skulle allt lackas två gånger. Det var onödigt krångligt och tidskrävande. Jag lyckades rädda fårskinnet från både limspill och oavsiktlig lackning. Art deco kan jag väl kalla stilen. Från ca 1920. Himla vacker!
Gungstol med kinesiserande motiv! Tillverkad troligen runt sekelskiftet 1900. Dessvärre med en rätt besvärlig skada. Ena ryggstolpen avbruten!
Ifyllnad av förgyllda ränder efter reparationen är tidskrävande. Jag gjorde bara en måttlig rengöring av gungstolen i övrigt. Den var i bra skick förutom skadorna då. Ena meden fick jag limma om också.
En riktigt vacker safaristol formgiven av Hans Olsen. Gazelle heter modellen som kom 1958.
För ovanlighetens skull var det inte teak eller valnöt i denna stol. Det var alm! En riktigt vacker stol, som var rejält sliten på armstöden. Lite rengöring bets samt olja gjorde susen.
Oj!. Detta var väl ändå en stol av det ovanligare slaget!
Enligt kunden en fransk förlossningsstol från 1700-talet i valnöt! Jag har då aldrig stött på denna stoltyp tidigare i min karriär. Nu är den isärtagen och olimmad. Om den skall tjänstgöra som förlossningsstol däremot skall jag låta vara osagt…
Konsten att renovera en stol sitter inte i händerna på alla personer! Så här kan man väl ändå inte göra med en vacker nyrokokostol.
Påtagligt instabil milt uttryckt. Hjälper det att skruva i en skruv från bakbenet in i sargen? Eller måste det till plåtförband?
Jag har sett mycket, men undra om inte detta är rekord än så länge. Ingen av metoderna fungerar. Man får helt enkelt gå den långa vägen och ta isär stolen och limma om allt ifrån början.
Inga skruv, vinkeljärn eller plåtbleck kvar när jag fått göra mitt arbete! Nu är stolen stabil igen som den var från början när den var ny någon gång på 1880-talet…
Håller gungstolen på att få en renässans? Jag har fått in några stycken senaste åren. Just denna var välanvänd av slitaget att döma.
Först fick jag ta isär och limma om gungstolen…
Sedan målade jag om den med en linoljefärg. Dekorationsmåleri är dock inte min starkaste sida, så där fick jag hjälp av två konstnärer från Trollhättan. Det blev ett mycket stimulerande samarbete som till slut resulterade i denna vackra gungstol.
Även de små människorna skall ha vackra nyrenoverade möbler. Som i det här fallet. En barnmöbel bestående av ett litet bord med fyra stolar. Allt gjort i bra kvalité.
Kunden ville ha dem målade i obrutet vitt.
Den klassiska Y-stolen i ek av Hans Wegner är en mycket vacker och trevlig stol. Här har dock flätningen gett vika och jag ombads att fläta om den, denna gång med pappsnöre!
Tillsammans med hantverkaren Ida Dotevall tog vi oss ann denna stol. Vi gick ett antal varv runt stolen innan vi var färdiga. Det är ju bra att röra på sig resonerade vi.
Så blev stolen efter omflätningen. Nu går den att sitta på igen.
Jag vill ha pallen målad i samma färg som mina skor! Jaha, ja. Vilken tur att jag precis hade införskaffat en färgskanner som jag nu fick oväntad användning av. Jag skannade av färgen och såg att NCS kulören 4050-R borde bli perfekt!
Om hon har samma skor på sig när hon hämtar pallen får jag verkligen hoppas att färgen stämmer.
Laminofåtöljen av Yngve Ekström är så populär att den fått utmärkelsen århundradets möbel, fast kanske inte i denna skepnad…
Fårskinnet helt utslitet och stolen har stått i vatten! med följd att skiktlimningen nertill på benen började spricka isär. Jag får ofta in laminostolar för att åtgärda sprickor i skiktlimningen.
Tapetsören Jenny Svensson på Restad Gård i Vänersborg bytte ut hela klädseln på stolen och jag tog mig ann trädelen. Limningar, rengöring samt ny ytbehandling, olja gjorde susen på denna fåtölj som blev så här fin efteråt. Just denna kombination med teak och ek tycker jag är den vackraste av dem. Så skön att sitta i dessutom. Inte konstigt att den vunnit så många priser.
En IKEA-stol minsann! Inte så ofta jag får in en sådan. Denna är från 1950-talet. I behov av ompyssling.
Efter att jag fixat till repor i lacken tog tapetsören hand om den för omklädsel. Det blev riktigt snyggt tycker jag. Kunden tyckte likadant som tur var…
En typisk Carl Malmstensstol i furu. Vardagsstol heter modellen.
Efter omlimning oljade jag stolarna med Osmo hårdvaxolja. Två lager. Kanonsnyggt!
En gammal gustaviansk karmstol, den vänstra och en kopia i gustaviansk stil, den högra. på den äldre av dem hade färgen börjat flagna ner till träet. Den skrapade jag ren och målade om i kulören 1002-Y med en ren linoljefärg från Kulturhantverkarna i Uppsala.
Nu skall stolarna vidare till en tapetsör för omklädsel.
En kär gammal gungstol som sett bättre dagar. Färgskiktet hade flagnat av rejält. Kunden ville få den ommålad.
Så blev den efter ommålningen.
En Lamino på medar!! Kundens far var i skapartagen och gjorde om en av sina två Laminofåtöljer till gungstol.
Tja, varför inte. Jag lagade lite träskador sen gjorde jag rent stommen och oljade in stolen. Den blev riktigt bra!
Solfjädern av Sonna Rosén En riktig klassiker!
Den var i stort behov av omlimning, men även färgen hade delvis tröttnat och flagnat av. Det blev till att sprutlacka om stolen.
Nästan som ny igen!
Pinnstolar! Denna vår vanligaste av alla stolar. Här ommålad i en nyans med NCS-kulören 3030-B. Jag tycker den blev riktigt vacker i denna färgställning!
Innan ommålningen fick jag ta isär och limma om stolen. En mycket vanlig åtgärd. I övrigt såg den rätt medtagen ut, men inte värre än att det gick att rädda den tillbaka till livet!
Vad i all sin dar är detta?
Att en stol kan bli nedsutten har väl de flesta hört talas om, men det är väl något helt annat…
Ja, hur kan det bli så här kanske du undrar. Då kan vi undra tillsammans, för det funderar jag också på…
Vad gör man åt en stol som blivit lite vinglig? Att limma om stolar är bland de vanligaste uppdragen jag får in till min verkstad.
Jag börjar med att ta isär stolen helt och hållet om det är möjligt. På denna stol fick jag först avlägsna limrester som såg ut att vara Karlssons klister. Inget bra lim till stolar…
Sen penslar jag lim på tappar och i tapphål och sätter tillbaka delarna. Titta på bilden till höger som visar tvärsnittet på frambenet. Bättre blir det inte. Årsringarna går diagonalt vilket ger ett ben med samma utseende på alla sidor, men så är det också en Carl Malmstensstol!
Så här många tvingar fick jag använda denna gång. Hela stolen limmas i ett moment. Det var en fröjd att limma om denna vackra stol formgiven av Carl Malmsten. Visingsö heter modellen.
Lite ovanliga pallar. Pirkka Formgivna av Ilmari Tapiovaara. Furu med svärtade ben.
Här har jag limmat om samtliga ben och lackat om sitsarna.
Ibland tar jag till ovanliga metoder! Som i detta fall…En vacker ekstol från Bjertorps slott vars pärlemorinläggning var på väg att lossna. En del saknades. Vad gör man då?
Jag löste uppgiften genom att besöka Birgits stuv i Vänersborg. Där köpte jag några skjortknappar i pärlemor. Dessa sågade jag itu med sågen och gjorde sen rombformade kopior av den som saknades… Inte var dag jag gör den typen av arbeten. Det mesta går att fixa till om viljan finns!
Så ser stolen ut. Finns på Bjertorp slott i Kvänum. Troligtvis ritad av Ferdinand Boberg som ritade på slott och inredning. Jag har renoverat ett stort antal möbler där!
Det tar tid att ta av färg på möbler. Denna trevliga karmstol vill kunden ta av färgen på och om möjligt olja den efteråt. Det är möjligt. Så då gjorde vi det!
Efter ett besök hos Jennys Tapetserarverkstad på Restad Gård blev stolen så här vacker!!
Så här kan man också laga ett trasigt ben.
Brun tejp med inslag av koppartråd inbakat i plastic Padding! Detaljen till vänster i bild fick bytas ut mot en ny, svarvad av den skicklige Bengt Olsson i Trollhättan.
Ja, så var pianopallen åter i bruksfärdigt skick.
Jag har min verkstad på Restad Gård i Vänersborg. Från tidigt 1900-tal fram till psykiatrireformen 1995 utgjorde Restad Gård ett psykiatriskt sjukhus. Det fanns ett snickeri inne på området som bland annat tillverkade möbler. Stolen på bilden är sannolikt tillverkad där. Den har nu letat sig tillbaka till Restad Gård och min verkstad. Kunden vill ha den ommålad. Den har genomgått några ommålningar tidigare kunde jag konstatera. Så ser den ut nu!
Och nu över till något annat riktigt kul!En dag kom en kund in i min verkstad med denna stol, eller fåtölj… Han hade förvarat den ute i vedboden i väntan på att slänga den! Han hade blivit uppmärksam på att den kunde vara av värde och kom till mig för en översyn av fåtöljen.
Känns den igen? Muslingestolen, formgiven av Dansken Philip Arctander!!! Just nu oerhört het på auktioner runt om i världen. Tänk att ha en sådan raritet ute i vedboden. Man slutar aldrig förvånas…
Musslingstolen har ni säkert hört talas om. Väldigt omtalad på senare tider. Det här är nog en ovanligare variant med medar på!
Visst är den snygg. Omklädd med fårskinn av Jenny Svensson, Vänersborg.
Ibland får jag sprutlacka om karmstolar. Denna stol i rokokostil var ursprungligen brunbetsad och sprutlackad. Kunden ville ha den i en ljus kulör. Den gjorde sig bra i ny skepnad tycker jag.
Karmstolen är tillverkad på Svenska möbelfabriken i Bodafors någon gång på 40-talet. En mycket bra möbelfabrik som inte längre finns…
Möbler som skadats vid bränder får jag in till verkstaden. Här en vacker ekstol i sk äpplestil.
Hela lackskiktet var förstört efter brand och släckningsarbeten. Den kraftiga röklukten satt i.
Efter avtvättning, ombetsning och ny ytbehandling såg den fräsch ut igen. Det mesta av lukten försvann också!
Rokokostolar som är rangliga kommer in till mig emellanåt. Här får jag tillämpa en speciell metod för att få den stabil igen.
Alla runda tappar måste bort. Försiktigt lirkar jag ut dem ur sina tapphål. Sen måste alla tappar märkas upp för att hamna på rätt plats när jag limmar om stolen.
Två stolar var det som jag limmade om denna gången. Det tar lite tid, men så blir stolen stabil igen.
Loppisfynd vill väl alla göra! Inte illa när man finner fyra ekstolar formgivna av Bertil Fridhagen och dessutom tillverkade på Bodafors möbelfabrik. 500 kronor för fyra stycken. Min praktikant köpte dem. Så rätt hon gjorde.
Men…någon har varit framme och försökt renovera stolarna. Aj aj aj! SPIK! Spik hör inte hemma här.
Alltid lika sorgligt att se detta.
Men oj, vilka sköna stolar! Ryggstödet verkar ha fått sin form från sportbilsvärlden.
Dessa stolar hade jag gärna haft hemma hos mig…
Kärt barn har många namn. Dessa stolar kallas, hörnstolar, puderstolar och ibland skrivstolar. De var i rätt risigt skick och jag fick lägga ner mer tid än jag beräknat från början. Inte helt ovanligt…
Ryggstöden avbrutna och ena ryggbrickan också bräckt ur sitt fäste. Dessutom fattades det bitar på ryggstödet..Ranglig var den också. Började med att limma om stolarna efter att jag helt tagit isär stolarna. Sedan en rejäl rengöring. Därefter komplettering med nya bitar på ryggstöden.
Så ser de ut efter renoveringen. Inte så illa. Betsade och ny yta. Bara sitsen kvar och det får tapetsören ordna. Inte så bara för den delen. Tapetseraryrket är ett eget yrke som kräver lång utbildning och många års erfarenhet innan man behärskar alla moment.
En barockstol från ca 1760 landade i min verkstad! Den hade blivit ommålad ca 10 år tidigare och färgen var bortnött. Kunden ville ha den ommålad i samma kulör, gulockra. Jag tvättade av den tidigare färgen och målade om med en traditionell linoljefärg från kulturhantverkarna i Uppsala. En i mitt tycke mycket trevlig färg att måla med.
Så här blev den efter ommålningen.
Är det rätt eller fel att måla om så gamla stolar kanske du undrar? Den tidigare gula färgen var inte den ursprungliga och det var ingen linoljefärg heller. I samråd med kunden bestämmer jag en åtgärd som vi båda kan enas kring är det rätta. Den färg som kom fram vid avtvättningen då, borde inte den få vara kvar istället? Ja, om inte kunden vill ha den svarta nyansen så får jag helt enkelt rätta mig efter det. Stolen blev mycket vacker med sin nya ockraton. Det tyckte kunden också… Här handlar det nog mer om Möbelrenovering än Möbelrestaurering eftersom stolen inte återfått sitt ursprungliga utseende.
Några exempel på Lindomestolar!
Runt 1900 var det på modet att måla stolar i vitt och guld. Tyvärr har många stolar blivit så omsorgsfullt målade genom åren att mycket av det vackra bildhuggeriet gått förlorat bakom tjocka färglager. Dags att avlägsna färgen och återskapa dess forna glans! Efter ommålningen har stolen lämnats till en tapetsör för omklädsel.
Här ett annat par Lindomestolar, sengustavianska, den ena var signerad AES på bakre sargens insida, vilket betyder att den blivit tillverkad av Anders Eriksson, Knipered. Även i detta fall var stolarna ommålade och jag tog av färgen och målade om dem.
Här är nu stolarna med ny linoljefärg från Kulturhantverkarna i Uppsala. De sirliga skärningarna kommer nu fram igen. Visst är det vackert. Hur var det med signeringen?
Så ser den ut! AES Anders Eriksson, Knipered, Lindometrakten.
Stolar i barock och rokokostil är vanligt förekommande. Denna stol som kunden hade i endast ett exemplar är en så kallad stilkopia sannolikt tillverkad på Nordiska kompaniets möbelverkstad i Nyköping och håller därigenom en mycket hög kvalité. Troligt tillverkningsår runt ca 1920-1930. Kunden ville få den gråmålad för att passa i färg till Yngve Ekströms Laminostol med grått fårskinn! Så kan också en beställning utformas.
Jag kan inte bestämma mig för om stolen är en kopia på barock eller rokoko! Det lutar väl mer år barock… Nu blev den i alla fall sprutmålad eftersom stolen i sitt originalutförande från 1930-talet också var sprutmålad. Hade stolen däremot varit från tiden, dvs 1700-tal hade jag aldrig ens övervägt att måla annat än för hand med en traditionell linoljefärg.
Stolar i gustaviansk stil. Kunden ville ha dessa stolar ommålade i samma kulör som tidigare. Utöver ommålning har stolarna också fått en ny klädsel.
Lite kuriosa… Undersidan och insidan på bla stolar kan berätta mycket, som denna sits!
En vacker ekstol i jugendstil. Tillverkad runt 1910. På sitsens undersida stod det ILGODS. Man kan ana att beställaren var i trängade behov av att få sätta sig ner!
Att denna kontorsstol i ek var ur funktion syns med all tydlighet. Visst ser det illa ut, men nog skall det väl gå att få fason på den igen. Den är inte färdig för tippen än på många år…
Det går alltså att rädda mer än vad som verkar möjligt. Innan du försöker själv, så kontakta någon som kan sånt här…
I Folkets hus i Trollhättan står dessa bänkar. Med åren har de blivit allt slitnare. Dags för en uppfräschning!
Här har jag valt att försöka behålla bänkarnas patina men ändå ge dem ett trevligare utseende. En del har inristat klotter, som jag inte ville slipa bort. Det säger trots allt en del om bänkarnas historia. Kanske ”Tobbe” återvänder till sin bänk…